Arkitektur och kulturvärden i bygglovsprocesser

Arkitektur och kulturvärden i bygglovsprocesser

Så gör du korrekta prövningar av bygglov och fattar beslut med stöd i PBL

– för hållbara och omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer

7–8 september 2021

På denna kurs deltar du digitalt på distans


Enligt riksdagens mål för arkitektur-, form- och design ska arkitektur, form och design bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. För att nå detta mål är det viktigt att planering och byggande sker med fokus på att skapa långsiktigt goda livsmiljöer för både dagens generationer och kommande.


Fram till 2027 är det beräknade byggbehovet ungefär 64 000 nya bostäder per år. Kommunens beslut i bygglovsärenden gör starka avtryck i hur den bebyggda miljön formas. När en stor mängd bostäder ska byggas på kort tid är det därför särskilt viktigt att säkerställa en väl gestaltad miljö med hög arkitektonisk kvalitet. 


För dig som arbetar med handläggning av bygglov kan det vara utmanande att göra korrekta prövningar av bygglov och fatta beslut med lagstöd, som säkerställer hållbara och omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer. Denna kurs ger dig ökad säkerhet i hur du ska gå tillväga för att avgöra om en ansökan om bygglov ska beviljas eller avslås och när vidare utredningar krävs. 


Under kursen får du en tydlig genomgång av plan- och bygglagens bestämmelser som skyddar kulturvärden, med hänvisning till relevanta rättsfall där man tolkat och tillämpat varsamhetsbestämmelser och begreppet förvanskning. 


Dessutom får du tips och inspiration om hur du kan arbeta för att öka förståelsen för värdet av god arkitektur och väl gestaltad miljö hos politiker, allmänhet och andra kommunala förvaltningar.


Ur kursinnehållet:

  • Hur arbeta med gestaltningsfrågor i bygglovsprocesser för att främja god arkitektur och omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer? Vilka utmaningar står vi inför?

  • Gestaltnings- och arkitekturfrågor inför nybyggnation och ombyggnad

  • När gäller förvanskningsförbudet och hur avgöra vad som är en särskilt värdefull byggnad?

  • Hantering av kulturvärden i bygglovsprocessen

  • Förhållningssätt till samtida arkitektur och kulturmiljö

  • Genomgång av plan- och bygglagens bestämmelser som skyddar kulturvärden

  • Hur öka förståelse för värdet av god arkitektur och väl gestaltad miljö hos politiker, allmänhet och andra kommunala förvaltningar?

arkitektur-och-kulturvarden-i-bygglovsprocesser-studia-1
arkitektur-och-kulturvarden-i-bygglovsprocesser-studia-2
arkitektur-och-kulturvarden-i-bygglovsprocesser-studia-3
arkitektur-och-kulturvarden-i-bygglovsprocesser-studia-4

Målgrupp: Kursen riktar sig till dig som arbetar med handläggning av bygglov, är bygglovschef eller har en annan roll och är intresserad av frågor som rör arkitektur och kulturvärden i bygglovsprocesser.


Datum: 7–8 september 2021


Plats: Digitalt på distans


Pris:

Digitalt deltagande: 8 900 kronor, exklusive moms. Priset gäller deltagande för en person. 

I priset ingår kursens dokumentation i digitalt format.


Sändningen kommer inte att spelas in och får inte heller spelas in av deltagarna.

Kursledare

Christian Hegardt, Arkitekt SAR/MSA och stadsarkitekt, Region Gotland


Christian arbetar som stadsarkitekt med gestaltnings- och stadsbyggnadsfrågor i både planering och bygglovsskeden. Gotlands och Visbys många kulturmiljöer ställer höga krav på förhållningssätt till både samtida arkitektur och det byggda kulturarvet i planering och bygglovsprocess. Erfarenheter kan dras utifrån världsarvet hansestaden Visby och pågående stadsbyggnadsprojekt på Gotland, liksom utifrån förhållningssätt till kulturmiljöer på landsbygden. Hur förhåller sig det samtida arkitektoniska tillägget till den historiska kulturmiljön, och hur kan vi i myndighetsutövningen möjliggöra för välgestaltade samtida livsmiljöer?

Annika Andersson, Bebyggelseantikvarie, White Arkitekter


Annika är bebyggelseantikvarie med lång erfarenhet i frågor gällande kulturvärden i stadsplanerings- och bygglovsprocesser. Hon har arbetat som bygglovshandläggare, planhandläggare och expertstöd i rättsprocesser. Med erfarenhet från hela stadsbyggnadsprocessen, från planbesked till slutbesked är hon mycket väl insatt i frågor rörande myndighetsutövning och komplexa stadsbyggnadsfrågor.

Diana Zetterberg Rogers, Advokat


Diana arbetar med fastighetsrättsliga frågor och är specialiserad på frågor relaterade till bygglagstiftning, PBL och miljöbalken. Hon har tidigare varit juridisk chef för Stockholms stads bygglovsavdelning, arbetat praktiskt med plan- och bygglovsjuridiska frågor och bistår idag fastighetsbolag och privatpersoner med juridiskt stöd kring byggande. Diana håller ett flertal utbildningar och föreläser även på flera bygglovshandläggarprogram. Hon har även haft förtroendet att sitta som politiker i olika nämnder och har därigenom stor kunskap och erfarenhet från kommunala processer och arbetet på myndighet.

Emina Kovacic, Stadsarkitekt och stadsbyggnadschef, Karlshamns kommun, samt ordförande i Sveriges Arkitekter 2021 och 2022


Som stadsbyggnadschef ansvarar Emina för översiktsplanering, detaljplanering, bygglov samt övergripande miljöfrågor i kommunen. Genom sin roll som stadsarkitekt samarbetar hon i olika former med Blekinge Tekniska Högskolas institution för fysisk planering. Emina är även ledamot i Riksantikvarieämbetets insynsråd samt ordförande i Sveriges arkitekter under 2021 och 2022, och därmed engagerad i frågor som rör arkitektur, stadsbyggnad och kulturmiljö.